Njursjukdom är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar njurarnas funktion. Kronisk njursjukdom (CKD) är en växande global hälsokris som påverkar över 800 miljoner människor världen över. Sjukdomen kännetecknas av en gradvis försämring av njurarnas funktion, vilket leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt och förtida död. CKD belastar hälso- och sjukvårdssystemen avsevärt genom behovet av dyra behandlingar som dialys och njurtransplantation.
Njurarna spelar en avgörande roll i kroppens reglering av blodtryck, produktion av röda blodkroppar samt utsöndring av avfallsprodukter. Försämrad njurfunktion leder till nedsatt förmåga att filtrera blodet och upprätthålla kroppens vätske- och elektrolytbalans. När njurarna inte fungerar som de ska kan dessa processer störas, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för kroppens hälsa.
Kronisk njursjukdom (CKD) har flera orsaker, som exempelvis diabetes, högt blodtryck, glomerulonefrit och polycystisk njursjukdom. Sjukdomen diagnostiseras ofta via blodprover och urinprov som visar förändringar i njurarnas filtreringskapacitet eller förekomst av äggvita (protein) i urinen.
Eftersom CKD ofta utvecklas utan tydliga symptom i de tidiga stadierna, förblir många fall oupptäckta tills sjukdomen är långt framskriden. Symptomen på kronisk njursjukdom är ofta ospecifika och kan inkludera trötthet, svullnad (ödem), minskad aptit, illamående och ökade urinmängder.
Behandling av CKD syftar till att bromsa sjukdomsutvecklingen och förebygga komplikationer, ofta genom att kontrollera underliggande orsaker som blodtryck och blodsockernivåer.
Akut njursvikt (AKI) innebär en plötslig försämring av njurarnas funktion och kan orsakas av faktorer som kirurgiska ingrepp, allvarliga infektioner, vätskebrist, blodförlust eller förgiftning. Detta tillstånd kan vara reversibelt om det upptäcks och behandlas i tid, men leder ofta till en permanent njurskada eller död. AKI kräver ofta akut sjukhusvård, där behandlingen kan innefatta vätskeersättning, dialys eller behandling av den bakomliggande orsaken.
Terminal njursjukdom (ESRD) är slutstadiet av CKD när mindre än 15% av njurarnas funktion kvarstår. För patienter med avancerad njursvikt, där njurarna förlorat sin förmåga att filtrera blodet, kan dialys eller njurtransplantation bli nödvändiga.
Dialys är en livsuppehållande behandling som ersätter njurarnas filtreringsfunktion genom att rena blodet med hjälp av en maskin (hemodialys) eller genom att filtrera vätskor genom bukhinnan (peritonealdialys).
Njurtransplantation, där en frisk njure från en donator ersätter den sjuka njuren, är en annan behandlingsmöjlighet som kan förbättra livskvaliteten avsevärt.
Sammanfattning
Njursjukdomar utgör en stor global hälsoutmaning och kan ha allvarliga konsekvenser om de inte behandlas. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet och förbättra patientens livskvalitet. Nya och mer effektiva läkemedelsbehandlingar är ett viktigt instrument i att förebygga och motverka progress av njursjukdom.
Referenser:
-Luyckx, V. A., et al. (2018). "Global burden of kidney disease and the sustainable development goals." Bulletin of the World Health Organization, 95(8), 687-696.
-Webster, A. C., et al. (2017). "Chronic kidney disease." The Lancet, 389(10075), 1238-1252.
-Jha, V., et al. (2013). "Chronic kidney disease: global dimension and perspectives." The Lancet, 382(9888), 260-272.
-Eckardt, K. U., et al. (2013). "Evolving importance of kidney disease: from subspecialty to global health burden." The Lancet, 382(9887), 158-169.